Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 124475 hits

Arbetsmyndighet

Ska en ny EU-gemensam arbetsmyndighet skapas för att ge ökat stöd till arbetstagare som flyttar mellan EU-länder? Det senaste decenniet har antalet människor som arbetar i ett annat EU-land än det som de har medborgarskap i nästan fördubblats. Kommissionen vill inrätta en ny arbetsmyndighet för att underlätta för dessa arbetstagare. Myndigheten ska kunna informera enskilda och företag om lediga pl

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/arbetsmyndighet - 2025-04-05

Visselblåsare

Finns det behov av ett starkare EU-omfattande skydd för visselblåsare? Flera uppmärksammade avslöjanden den senaste åren, som Panamadokumenten, Luxleaks och nu senast Cambridge Analytica, visar vilken genomslagskraft visselblåsare har i arbetet med att bekämpa olaglig verksamhet och missförhållanden på arbetsplatser. Det skydd som visselblåsare kan erbjudas är däremot ibland både godtyckligt och b

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/visselblasare - 2025-04-05

Vidarebosättning

Ska EU:s medlemsländer utforma ett permanent och standardiserat förfarande för vidarebosättning av flyktingar? I september 2015 beslutade EU:s medlemsländer att införa ett tillfälligt system för omplacering av flyktingar från Italien och Grekland till andra medlemsländer som grundar sig i principen om solidaritet inom den gemensamma asylpolitiken. Vid sidan av systemet för omplacering av de flykti

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/vidarebosattning - 2025-04-05

Omfördelning av asylsökande

Ska EU:s medlemsländer införa en omflyttningsmekanism för att skapa en jämnare fördelning av ansvar för asylsökande inom unionen? Som ett led i arbetet med att reformera EU:s gemensamma asylpolitik har kommissionen presenterat ett förslag för att effektivisera och komplettera den befintliga så kallade Dublinförordningen. Förslaget innefattar en omfördelningsmekanism som är tänkt att användas i utj

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/omfordelning-av-asylsokande - 2025-04-05

Asylbyrå

Ska EU:s asylbyrå ges större mandat i beslut som rör medlemsstaternas gemensamma asylsystem? Det europeiska stödkontoret för asylfrågor, som etablerades 2010, bevakar genomförandet av EU:s asyllagstiftning och har särskilt stöttat medlemsländerna under de senaste årens höga migrationstryck. Den ökade efterfrågan från medlemsländerna på sådant stöd har lett till att kommissionen nu har föreslagit a

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylbyra - 2025-04-05

Asylbedömning

Ska EU:s medlemsstater skapa ett standardiserat regelverk för asylbedömning och asylansökningsprocessens olika steg? Frågan om vem som egentligen är berättigad asyl har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Andelen personer som erkänns som asylsökande varierar mellan EU:s medlemsländer vilket medför att asylsökande har större chans att få skydd i vissa länder än andra. Det beror bland annat på

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylbedomning - 2025-04-05

Asylsökandes levnadsförhållanden

Bör det gemensamma regelverket för asylmottagande inom EU ytterligare harmoniseras mellan medlemsländerna? Under de senaste åren har det blivit tydligt att det finns avsevärda skillnader mellan EU:s medlemsländer i till exempel levnadsstandard och säkerhetsskydd i samband med asylansökningsprocessen. Dessa skillnader har fått till följd att många asylsökande tar sig till länder med mer fördelaktig

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/asylsokandes-levnadsforhallanden - 2025-04-05

Biometrisk databas

Ska EU:s medlemsländer utöka det gemensamma användandet av biometriska data för asylsökande? De senaste åren har det uppstått ett större behov av att effektivt kunna identifiera asylsökande bland EU:s medlemsländer. I Eurodac, en biometrisk databas som etablerades år 2003, ska medlemsländerna rapportera in asylsökandes fingeravtryck för att underlätta sådan identifikation. Som en del i arbetet med

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/biometrisk-databas - 2025-04-05

Epidemier

Ska EU:s medlemsstater stärka samarbetet kring sjukdomar som kan förebyggas med vaccin? Många sjukdomar som kan förebyggas med vaccin är gränsöverskridande till sin karaktär, vilket innebär att de nationella vaccinprogrammen ställs inför stora utmaningar. Kommissionen överväger att lägga ett förslag om gränsöverskridande samarbete mellan såväl vårdsektorn som vaccinindustrin och sektorn för forskn

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/epidemier - 2025-04-05

Startsida

Stöd för seminarier Utlysningen för vårterminen 2025 är nu öppen! Forskningsstöd Utlysningen för vårterminen 2025 är nu öppen! Vinnarna av CFE:s uppsatspris 2024! Läs om utmärkelserna till Calam Gallacher Roig och Ida Welén här. Senaste blogginläggen 2025-03-13 Flexiblare finansregler med tveksam effekt Många EU-länder kämpar med svaga offentliga finanser och i stora euroländer som Frankrike och I

https://www.cfe.lu.se/startsida - 2025-04-05

Hälsoteknik

Ska klinisk bedömning i arbetet med ny hälsoteknik koordineras mellan EU:s medlemsländer? För att underlätta beslutsfattande om ny teknik inom hälso- och sjukvården har kommissionen lagt fram ett förslag om ett forskningsbaserat verktyg (HTA). Verktyget är tänkt att användas för en rad läkemedel och viss medicinsk utrustning och syftar till att utvärdera en viss teknik i jämförelse med en annan. F

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/halsoteknik - 2025-04-05

E-hälsa

Ska gränsöverskridande patienträttigheter utökas inom EU, genom att bland annat tillgängliggöra e-journaler och e-recept för medborgare var de än befinner sig i unionen? De senaste åren har digitala verktyg och digitalt informationsutbyte blivit vanligare inom hälsovården. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att förbättra och utöka användningen av elektroniska recept och journaler samt at

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/vard-och-omsorg/e-halsa - 2025-04-05

Levande landsbygd och regionalt stöd

Ska hänsyn till ungdomsarbetslöshet, flyktingmottagande och miljöarbete tas i beräkning när EU-länderna omfördelar medel för att minska de socioekonomiska klyftorna mellan olika regioner inom unionen? I EU:s långtidsbudget omfördelas ca 350 miljarder euro för att minska socioekonomiska skillnader mellan medlemsländerna. Hittills har tilldelning av medel primärt byggt på ekonomiska behov och beräkn

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/levande-landsbygd-och-regionalt-stod - 2025-04-05

Budgetstorlek

Ska medlemsländernas bidrag till EU:s långtidsbudget öka? EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till långtidsbudget som ska gälla år 2021–2027. Budgeten uppgår till 1 135 miljarder euro. Detta motsvarar 1,11 procent av EU-ländernas bruttonationalinkomst, jämfört med 1,03 procent under innevarande period. Storleksökningen motiveras bl a av att Storbritannien är på väg att lämna EU, ett ökat beh

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/budgetstorlek - 2025-04-05

Krisstöd

Ska euroländerna fördjupa sitt samarbete genom att inrätta en europeisk valutafond? Den Europeiska Stabilitetsmekanismen (ESM) är ett ekonomiskt stödprogram för finansiella svårigheter inom euroområdet. Kommissionen har väckt ett förslag om att vidareutveckla ESM, genom skapandet av en Europeisk valutafond (EMF), som föreslås fungera som en säkerhetsmekanism till den EU-gemensamma resolutionsfonde

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/krisstod - 2025-04-05

Skattebas för företag

Ska företag inom EU kunna tillämpa en gemensam skattebas vid beräkningen av sina skattepliktiga vinster? Med 28 olika uppsättningar av nationella skatteregler, som företag ska ta hänsyn till, försvåras möjligheterna till insyn och transparens. Kommissionen har därför lagt fram ett tudelat förslag för bolagsskatt: dels en revidering av den gemensamma bolagsskattebasen, dels en påbyggande gemensam k

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/skattebas-foretag - 2025-04-05

Digital skatt

Ska EU:s medlemsländer skapa en mer rättvis beskattning av företag som säljer digitala tjänster? Idag är den effektiva skattesatsen för digitala företag (som t ex Google och Uber) betydligt lägre än skattesatsen för traditionella företag. Kommissionen har lagt fram två förslag som ska leda till en rättvisare beskattning av digitala verksamheter inom EU. Förslagen innebär att vinster ska registrera

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/digital-skatt - 2025-04-05

Kapitalkrav för banker

Ska kapitaltäckningsreglerna för banker ändras för att förhindra att institut ökar sin skuldsättningsgrad i alltför hög grad? De senaste åren har EU-länderna förändrat regelverket för finansiella tjänster för att öka motståndskraften hos kreditinstitut och värdepappersföretag som är verksamma i EU:s finansiella sektor. I takt med att de internationella regelverken på området utvecklas, anpassas oc

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/kapitalkrav-banker - 2025-04-05

Finansiellt regelverk

Ska administrationen kring EU:s finansiella regler förenklas? Kommissionen har lagt fram ett förslag som syftar till att förenkla EU:s finansiella regler och göra administrationen kring dessa regler mer flexibel. Dessa regler anger hur den gemensamma EU-budgeten får användas och ska säkerställa att budgetmedel går till rätt ändamål på ett effektivt sätt. Det nya förslaget syftar bl a till att före

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/finansiellt-regelverk - 2025-04-05

Risktillgångar

Ska EU-länderna gemensamt skärpa reglerna för mellanhänder som bland annat handlar med aktier och obligationer? Centrala motparter (Central clearing counterparties) är organisationer som agerar mellanhand för två parter i en transaktion av obligationer, aktier eller derivat. Dessa mellanhänder hanterar betydande risker för banker, andra finansiella motparter och företag. Inom EU saknas harmonisera

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/ekonomi/risktillgangar - 2025-04-05